Paddelberättelse från Svalberget

Publicerat i den 14 augusti, 2005 | 0 Kommentarer »


Utsikt från Svalberget.

Skulle vi verkligen ge oss ut i kajakerna? Det blåste och duggregnade när jag och min man Henrik kom till kajakuthyrningen vid SMU:s sommarhem Hättevik vid Sommen. Lite vita gäss syntes på vågorna utanför viken. Jag hade ju bara suttit i en kajak en gång förut, i onsdags. Då var vi, två familjer, här och hyrde kajaker av Petrus och provade att paddla, de flesta av oss för första gången. Då sken solen och det var varmt och skönt. En del av oss badade helt frivilligt från bryggan, alltså inga kajaker som välte. Det var härligt och mycket roligt.

Men idag lördag var vädret inte lika inbjudande, även om det var ganska varmt. Jo, men visst skulle vi paddla! På med regnjackan med bara ett linne under, flytvästen och den roliga ”kjolen” (som ska spännas ordentligt) med handtaget där framme som man ska rycka i för att komma loss om man skulle välta. Vi packade ner fikat och en varm tröja och vid 10-tiden gav vi oss iväg rakt över farleden med sikte mot Torpön. Vågorna kom lite snett framifrån och de var inte så höga som de såg ut från land. När det slutade regna kändes det riktigt bra. Att paddla kajak är en helt annan upplevelse än att paddla kanadensare. Det var lättare att hålla balansen än jag trodde. Man sitter ju lägre och det går lätt att svänga. En härlig känsla. Vi paddlade på norrsidan av Torpön, passerade färjeläget och vidare österut. Vi såg fiskgjusen, som vi hade hört skulle finnas här. Den är mäktig att se med sina långa vingar. Vi paddlade i farleden nära småöarna på höger sida fram till en större ö som heter Svalön där det finns en slät klipphäll som det är lätt att gå iland på. Vattnet var varmt så det gick bra att gå i barfota och dra upp kajakerna ordentligt. De ska helst ligga kvar när man kommer tillbaka. Det ser ut som om man brutit sten här, ett bra ställe att sitta och fika på. Nu sken solen och värmde, men det var ändå skönt att dra på en tröja en stund. Ön har en fin utsiktsplats på östra sidan med en brant stupande klippa, Svalberget. Så efter fikat tog vi en promenad. Det fanns gott om blåbär i skogen, så vi plockade och åt ”nävavis”. Det var ca. ½ km. att gå upp till toppen, lite knixigt och halt på ett par ställen, men en tydlig stig att följa. Högst upp är det en fantastisk utsikt över östra delen av Sommen. En kikare är roligt att ha med.

Tillbaka till kajakerna och packa i igen. Vi paddlade runt ön för att se klippan nerifrån. Stora klippblock låg i vattnet nedanför och klippan kändes jättehög när man var i vattennivå. Vi fortsatte runt och började återfärden. Vinden friskade plötsligt i och himlen mörknade. Ute på farleden började vågorna bli högre och det började regna. Det blev tyngre att paddla. Vi valde att paddla på insidan av småöarna mot Torpön för att få det lite lugnare. Sista biten var riktigt obehaglig, vi var tvungna att ta oss ut på farleden igen för att komma till färjeläget. Vågorna slog mot sidan och jag kände mig inte så säker längre och kajaken var verkligen inte så stabil som jag först tyckte. Regnet ökade, men snart var vi framme och vi drog upp kajakerna vid båtrampen. Vi sprang in på restaurangen medan regnet nu vräkte ner och det blåste ordentligt. Vi var genomblöta och jag frös. Vi skulle äta på restaurangen och med vinden och regnet kändes det bra att komma inomhus en stund. Vi beställde Sommen-tallrik, med rökt röding och potatissallad och en varm kopp kaffe/te efteråt. Jättegott!!

Under tiden vi åt kom fler och fler genomblöta båtfarare in. Ett par MC-åkare tog också sin tillflykt till restaurangen. När vi ätit och värmt upp oss gick vi till Torpöns Naturum, som ligger precis bredvid restaurangen. Där kan man titta på och läsa om Sommen och området runt omkring som fiskar, skogsbruk, geologi, fåglar och inte minst myter om jättar och ”Sommakoa”. Det slutade regna och vinden mojnade och våra kläder hade torkat, så vi gjorde oss klara för avfärd och satte kurs tillbaka mot Hättevik, tvärs över den öppna delen av Sommen. Jag var trött i armarna nu och det var skönt att komma iland. Det kändes lite för långt för att vara första gången på kajaktur. Vi har paddlat ca. 15 km. och det tog ungefär 6 timmar inklusive ca. 1,5 timmes rast. Det har trots vädret varit en härlig upplevelse så jag kommer gärna tillbaka och paddlar igen.

Anna-Karin Karlsson, Nässjö

Inga kommentarer


Petrus blogg

Här kan du följa arbetet hos Petruskajak..

Etiketter

Hemsidan Sjösättning Verkstaden Paddeltur Besök Segling Uthyrning Rollning Semester Byggkurs Hemleverans Hemmabyggeri Måndagspaddling Inomhusträning Paddlingsteori Byggdagbok Paddling Mässa

Arkiv